När vi planerade datainsamlingen började vi med att fundera kring vilket mål (eng. goal) vi skulle ha med vår insamling av data. Vi kom då fram till att vad vi sökte var information som skulle kunna motivera vilken typ av projekt vi vill syssla med. Målet var alltså att genom att låta intervjua personer som åkte mellan sträckorna t-centralen och slussen kunna få en bild av vilka behov som fanns. Vi valde medvetet att inte på förhand definiera helt vilken population som vi inriktade oss på, utan tänkte identifiera en lämplig sådan utifrån den insamlade datan. Vi använde oss av s.k convenience sampling när vi samlade in datan. Vilket syftar på att de som svarade på frågeformuläret var de som hade möjligthet att göra så, snarare än att vi specifikt valt ut en mängd som stämmer överens med vår population. Vi vägde i vårt val av dokumentation styrkan med att snabbt kunna anteckna medverkandes svar mot den möjliga bias som som den typen av dokumentation kan medföra. Då miljön där undersökningen gjordes var sådan att många personer väntade på tåg var deras tid att svara på frågorna begränsad. Således gjorde vi bedömningen att göra en strukturerad intervju. En strukturerad intervju är lättare att genomföra i en miljö där de som deltar i undersökningen har begränsad tid på sig att svara till skillnad från en  questionnaire.